Som ni nog vet vid det här laget så var jag ju på praktik i Tyskland i 3 veckor i oktober. Jag var där med min klasskompis Lizette. Innan vi åkte var vi bara vänner, vi kände varandra lite men det var lite pirrigt och nervöst att veta att vi skulle bo tillsammans i 3 veckor eftersom vi knappt visste något om varandra eftersom vi mest hade umgåtts i skolan.

Men i Tyskland ändrades allt det. Vi kom varandra otroligt nära, och nu när vi kommit hem igen så känns det inte rätt att vara åtskilda. Vi saknar att spendera varenda minut av våra liv tillsammans, laga mat & diska tillsammans, ja helt enkelt saknar vi att bo tillsammans.

Jag känner lite att det här inte är mitt liv längre. Jag saknar verkligen Tyskland. Jag längtar tillbaka till allt där nere. Känns lite fel att vara här... 

Som jag berättade i morse så var jag på vårdcentralen i Svalöv nu på förmiddagen. Jag träffade en sjukgymnast som kollade på knäet och gjorde en bedömning. 

Jag har fått en stukning i knäet, yttre ledbandet. Det är en skada som kommer ta lång tid innan det blir helt bra igen, vilket såklart är väldigt tråkigt. Men under tiden ska jag nu i början ta det lite lugnt, inte köra världens tuffaste träning. Jag ska ta lite promenader bland annat, och göra lite övningar. 

Jag var jätterädd att han skulle säga att jag inte får rida, eller hoppa. Men ack så fel jag hade. Han sa att det är bara bra om jag rider. Det ska inte bli sämre om jag rider och tränar lite. Tvärtom så kommer det hjälpa knäet att vara igång lite och stärka det. Jag kommer ha ont ett tag, men jag försöker se det positivt, det hade kunnat bli mycket värre än det blev. :) 

Det händer ju att man ramlar av när man håller på med hästar, det är inte en skadefri sport precis. Man får tåla lite skador, och som jag brukar tänka "What doesn't kill you makes you stronger"

Resten av dagen ska jag mest slappa, dricka lite milkshakes och streama filmer och serier :) Haha, känner mig inte alls lat :P 

Min plan är att följa med till Viarp i eftermiddag/ikväll när min syster ska rida. Jag ska inte rida själv idag, men jag säger inte nej mot några timmar hos mina favoriter :D <3

Igårkväll ringde min mamma 1177 för att höra vad de tyckte vi skulle göra med mitt knä. De tyckte att vi skulle ringa vårdcentralen idag och få en tid så de kan kolla på det, och i så fall skicka en remiss ifall det skulle behövas. 

För er som inte känner mig så bra än så har jag världens läkar/sjukhus skräck, och är mest rädd för att de kommer sticka mig. (Jag har världens nålfobi). 

Men ja, får jag en tid idag så kommer jag antagligen stanna hemma idag. Jag hoppas jag får en tid idag för det känns onödigt att gå till skolan idag. Eftersom jag inte ska rida i eftermiddag kommer jag inte ha någon lektion från 12:00-14:20. Min enda lektion i eftermiddag börjar 14:20 och slutar 15:20. Sen har jag ju såklart lektioner på förmiddagen, men ändå. 

Ni får ha en underbar dag så hörs vi under dagen :) 

Som ni nog vet nu så ramlade jag av hästen i söndags på tävlingen och skadade mitt högra knä. När jag är hemma ska jag ha på is/kyla på. (Se bild längre ner). Jag ska även sova med det, vilket är lite obehagligt men det funkar.

I morse när jag vaknade var knäet väldigt svullet, varmt och det gjorde väldigt ont. Så vi har kommit fram till att jag inte ska rida på ett par dagar. Missade hoppningen på skolan idag tyvärr, och kommer behöva avstå morgondagens dressyrträning med. 

På fredag har jag dressyrträning på ridklubben och min plan just nu är att försöka rida då. Kommer ta det lite lugnt då, men sen kommer jag ha riduppehåll till tisdag nästa vecka så jag känner efter hur det går att rida. 

Det var riktigt tufft att inte rida idag. Jag har nu inte ridit på två dagar och jag börjar redan få ridapstinens. Ja, jag vet att det låter fånigt att redan få det, men jag brinner verkligen för ridsporten och att inte få rida är väldigt jobbigt. 

Jag hoppas ni har haft en bättre dag än vad jag har haft, för min dag har varit en stor utmaning. :) 

Jag tänkte nu försöka kortfattat berätta varför det blir dålig uppdatering i långa perioder emellanåt, varför jag ibland får ett "ryck" och är superpeppad på att få igång bloggen, och sen händer inget. 

Jo, jag är en väldigt "känslig" person, vilket innebär att när jag blir glad på riktigt så blir jag riktigt glad. När jag sen blir ledsen eller får dålig kritik, ett bakslag-vad som helst så mår jag dåligt igen. Det kan slå om på en minut, och det skiftar från dag till dag. Jag känner helt enkelt känslorna lite för mycket. Jag har även dåligt självförtroende, vilket gör att jag lätt tar åt mig av sånt jag egentligen inte borde. Jag har också problem med ångest och depression. Jag kan t.ex få ångest om jag inte gör mitt allra bästa hela tiden, om jag inte följer mina egna "regler", då jag är sträng mot mig själv.

För de som aldrig känt så som jag gör, så är det svårt att förstå och föreställa sig hur det egentligen är. Jag får ofta höra "ryck upp dig, sluta vara så deppig hela tiden, släpp kontrollen, bara strunta i det, det är inget att bli ledsen för." Visst, jag vet att det inte är bra i längden, men det är inte bara att "släppa det", det är mer invecklat än så. Mitt beteende som många påstår är "dåligt för mig", har ändå blivit min tryggghet då jag inte är bekant med att må bra psyksikt, jag vet inte hur det är. 

Tävlingen igår gick riktigt bra!! Carado var såå fin inne på banan och resultatet blev felfri i både fas 1 (grunden) och fas 2 (omhoppningen)! Han bjöd på en riktigt grym känsla, han har aldrig hoppat så bra en hel bana! :D 

Men sen kom det där med applåderande publik, ja.. Han fick frispel när publiken började applådera, så han svängde runt och galopperade på andra hållet. Sen kastade han sig lite i hörnet och då kom jag ur balans och bjöd på en ofrivillig avsittning. Precis när jag landade på marken tappade jag andan och skakade. Det var riktigt obehagligt. Hade då lite ont i höften. Sen när jag reste mig märkte jag att jag hade ont i höger knä, mer än jag brukar.. 

Idag är knäet nästan värre än igår. Det är svullet över knäskålen, under knäskålen och på utsidan av knäet. Jag har haft ont sen igår och kan inte gå normalt. 

Nu har jag fått "isbandage" som jag ska byta när isen smält. Jag ska ha på det hemma, och när jag inte har på det så ska jag ha bandage på :/ 

Här är lite bilder som min fina vän Nejla Dizdarevic har tagit :) 

Enda sen årets säsong av "Så mycket Bättre" började nu i höstas har jag allt mer fastnat för artisten Josefin "Little Jinder". Hennes röst är så speciell, hennes texter och låtar är galet bra, och jag känner igen mig väldigt mycket i henne. Hennes musik har liksom blivit en "trygghet" för mig. Jag har svårt att sätta ord på det här. Men ja, hon har blivit en stor "idol"/"förebild" för mig. 

Little Jinder föddes 1988 och började först göra sina låtar på engelska men de blev inte så stora som hon önskade. Sen började hon göra sina låtar på svenska och då fick de stor uppmärksamhet. 

Jag älskar hennes låtar!! :D Jag har jättesvårt att välja en låt som är min favorit, men mina absoluta favoriter är helt klart Sommarnatt och Vita bergens klockor och även Super 8! :D 

Förra helgen tävlade jag dressyr på Viarps klubbtävling. Jag startade i LC:2 med en ponny som heter Bandit och en storhäst som heter Carado! Båda två väldigt orutinerade, så jag tog den här tävlingen som en träning och förväntade mig absolut inte att bli placerad. 

Bandit var väldigt cool på framridningen och gick trevligt i form. När vi sen skulle rida in i det andra ridhuset där tävlingsbanan var, tyckte han det var för läskigt så han vände runt och galopperade tillbaka in på framridningen med en chockad "pilot" på ryggen :P Men det var bara att rida in igen i ridhuset där tävlingsbanan var. Vi fick rida runt lite inne på banan medan de bytade skrivare, så han fick se sig omkring lite. När vi sen fick startsignal flöt det på fint. Vi fick avbrått i båda galopp-momenten, men i övrigt var han superfin! Trots de missar i ridningen så lyckades vi få hela 70% vilket resulterade i vinst i kategori D! :D 

Det var ju Carados första start någonsin på dressyrbanan så jag ville mest komma igenom programmet utan att han skulle vara för spänd. Han var suuuperspänd på framridningen och helt övertaggad så fick galoppera av honom på en volt i säkert 20 minuter innan jag kunde trava med honom och då sitta ner och få honom att slappna av i traven också. Jag var rätt nervös när vi red in på dressyrbanan, men det hade jag ingen anledning att vara insåg jag efter ritten. Han var superfin och skötte sig utmärkt! :D Vi fick 67,33%, vilket var exakt densamma som min pappa fick på Pablo. Det gjorde att jag och pappa blev 2:a på häst i LC:2! :D 

Världens bästa hästar asså! :D Kan inte bli mer nöjd med Bandit och Carado! Trodde aldrig det skulle gå såhär bra! :D