Den här dagen asså... Den här veckan hittils.. Vad ska jag göra... :( 

Gårdagen var näst intill en mardröm, och jag tänker inte gå in på detaljer. 

Idag har varit en våldsam berg-och dalbana i mitt psyke. Både igår och i dag har jag verkligen mått pyton. Jag har inte ens velat gå upp på morgonen. Jag har legat kvar i sängen i en timme efter alarmet, har mest velat ligga kvar i sängen och somna om. För när jag sover märker jag inte av mina "problem". 

Igår red jag Viggo, vi hoppade och han var superfin! Provade även rida med FreeJump stigbyglar, för att se om det blir bättre för mina knän och det känns som de hjälper mig väldigt bra! 

Idag red jag först Four Seasons på skolan, dressyrpass blev det. Första gången jag red henne. Det tog ett tag innan jag hittade hur jag skulle rida henne men när jag väl red henne rätt så kändes det jättebra! Hennes galopp är helt underbar!! :D 

Ikväll blev det hoppträning med Wendelise! Passet började inte på topp då jag red slarvigt och blev stressad för hon inte tog mina hjälper som jag ville och ja... Jag hade väll ångest, så fick jag mer ångest för jag red dåligt, så red jag ännu sämre, och blev till slut stressad. Ja, jag skyller absolut inte på Wendelise för hon var en klippa som vanligt! Det är bara jag som måste lära mig kontrollera min ångest. 

Jag tänkte gå och lägga mig nu, för jag är såå trött. Ledsen för ett lite rörigt inlägg...

Ni känner antagligen till att jag älskar att måla naglarna, och att jag har rätt långa naglar. Eller ja, hade... Jag fick klippa ner dem rätt mycket förra veckan för jag råkade få en spricka genom halva nageln... 

Har fortfarande inte vant mig vid att ha korta naglar igen, har ju låtit mina naglar växa sen jag kom hen från Tyskland i slutet av Oktober förra året. 

Mina egna naglar, fixat allt själv utan att använda för dyra produkter. :) 

Lång-finger-nageln har här den längden som alla mina naglar nu har. Jämför med längden på de andra....

Haha, i tisdags förra veckan glömde jag mina ridkläder hemma, och hann inte åka hem innan hoppträningen :P Haha gissa vem som fick hoppträna i de nyaste jeansen, Hollister-hoodie och sen ridstövlar, väst och ridhjälm :P Tur Wendelise är snäll <3 

Haha men eftersom ridmodet är på väg till vardags-modet, får man ju ta vardagsmodet till ridningen :P 

Haha, jag borde ha medalj i att boka upp mig... Den här veckan är också fullbokad så gott som varje dag! Här kommer en översikt av denna veckan för min del... 

Måndag: Skola 8:45-12:00. Sen hämtar Sanna mig på skolan, så ska vi till hööks en kort runda innan vi åker till Viggo! Sen ska jag till Viarp vid 16:30 på något integrations-projekt

Tisdag: Skola 8:45-14:15. Ridning efter lunch! Sen ska jag hoppträna på kvällen på Viarp! 

Onsdag: Uppbokad till max den här dagen! Först skola 8:45-15:20, med ridning efter lunch. Sen ska jag till Gantofta för akupunktur. Sen hämtar Sanna mig där, så ska vi till Viggo så jag kan rida honom.

Torsdag: Skola 8:45-14:30. Eventuellt ska jag rida Viggo men inget är bestämt om det än så länge. Annars har jag inget den här dagen.

Fredag: Skola 8:45-14:00, sen teorilektion för mina små elever, sen dressyrträning!

Lördag: Hoppkurs för Hanna Carlsson med Viggo! :D

Söndag: Hoppkurs för Hanna Carlsson med Viggo! :D 

Haha, ja såhär ser min vecka ut. Jag ska göra mitt bästa för att hålla bloggen uppdaterad! :) Jag hoppas ni får en trevlig vecka så höres vi! 

Bild i repris.. haha älskar den! 

Hejhej! 

Jag har varken haft tid eller ork att uppdatera de senaste dagarna. Lite för mycket som hänt, mycket i skolan och framförallt mycket känslor. Jag orkar inte gå in på detaljer just nu... 

Iallafall, här kommer lite bild-bomb på vad jag gjort sen i torsdags :) 

I fredags red jag Altius på dressyrträningen. Jag känner att jag rider honom bättre utan sadel så jag red barbacka och det gick verkligen superbra! :D 

När jag sen kom hem från stallet samma kväll låg den här boken på mitt skrivbord!! Tack mormor <3

I lördags red jag ett dressyrpass på den här piggelinen! :D Rovena var verkligen superfin och avslappnad för en gångs skull <3 Det var precis vad jag behövde efter ha pluggat halva natten. 

Sen efter ridpass på Rovena och US-möte var det bara att åka hem och byta om till festkläder då två av mina bästa vänner fyllt 18 år!! :D 

Hahah ja jag måste bara lägga upp den här supercoola selfien med mitt favoritfilter på snapchat, som jag tog på vägen till Helsingborg i lördags! :D 

Ja, som ni kanske kan gissa så blev det liten hemmafest med 5 girls! :D 

Och sen vid 12 på natten bestämde vi oss för att gå till McDonald´s! :P 

Ja, det var övernattning till idag, och jag skulle iväg på brunch med släkten så det var bara att ta på sig finkläder igen och åka till Landskrona! #inteallstrött

Sen nu ikväll är det plugg som gäller. Har en hästkunskaps-uppgift som ska in imorgon kväll som jag inte är klar med.. Och ja vi har bara haft ca en vecka på oss och den är rätt stor...

Igår gjorde jag ett inlägg om min psykiska ohälsa, vad som kan trigga den att sätta igång och hur den artar sig. 

Nu tänkte jag göra en liten lista på vad jag gör för att hantera det här. 

1. Jag "stänger" in mig själv genom att sätta på musik, ev. ta upp luvan på tröjan/jackan om jag är iväg någonstans, t.ex i skolan. 
   
   
2. Jag sätter alltid på musik när jag får ångest eller blir stressad. 
   
   
3. Mindfulness gör jag ibland när jag blir stressad eller får ångest.
    
4. Jag försöker dra mig undan lite, så är jag i klassrummet kan det vara att jag lämnar lektionen en stund, för jag kan börja gråta och skaka när jag mår så dåligt. 
   
   
5. Är jag hemma tar jag en kopp te och sätter mig i sängen med täcket och kuddar och sätter på musik. 
   
   
6. Jag skriver/pratar med en kompis, det är väll det som är det skönaste för mig. För när jag får mina ångest-attacker är jag alltid rädd. Rädd att falla igen, förlora mig själv. 
   
   
7. Är jag i stallet går jag alltid in till min favorithäst och försöker andas lugnt
   
   
8. Innan jag fick min skada så gick jag alltid ut och gick fort/sprang tills jag inte orkade mer. Jag tycker det är lite lättare att hantera fysisk smärta än psykisk smärta.

Jag gör lite vad som är möjligt i situationen, ibland går det så fort så jag hinner inte med och tappar då bort mig själv. Men ja, jag hoppas att de här tipsen kanske kan hjälpa er om ni har problem med psykisk ohälsa, för det är så vanligt om man bara öppnar ögonen. Vi är inte ensamma om det här <3 

Som ni kanske märkte på mitt inlägg igårkväll så mådde jag jättedåligt igårkväll. Jag har sovit jättedåligt inatt och ville inte gå upp i morse. Tårarna har runnit hela natten, har vaknat hela tiden och bara känt mig trasig... 

Igår orkade jag inte skriva om dagen, så jag gör det nu istället. 

Efter skolan åkte jag och red Viggo, som jag har saknat honom!! Jag har inte haft tid att rida honom och har jag haft tid så har jag inte kunnat pga vädret. 

Eftersom det blev bestämt vid lunch att jag skulle rida honom så blev det ridning i jeans igen :P 

Iallafall, han var superpigg och studsade fram :P Det som först var tänkt att bli ett dressyrpass slutade med upphöjda bommar för att träna på galoppombyte, vilket till slut gick rätt bra. Vi ska fortsätta jobba på det, så vi får till bra byten över hinder, sen över bom och till sist utan hjälp :) 

Blir en bild i repris, men vad gör det när det är den sötaste varelsen på planeten :) <3 

Mörkret sliter tag i mig, låter mig inte komma upp igen. Ångrar allt, tänker på hur livet hade sett ut om jag gjort annorlunda. Men vad tjänar det till? Gjort är gjort, inget kan ändra redan tagna steg. 

Jag försöker skapa det i mitt eget rum, hur jag känner inom mig. Det är helt mörkt, de små ljusen, som är som gnistor i mörkret speglar sig i ljusen som jag tänt i rummet. Hästarna, vännerna och musiken är det som får mig att kämpa vidare. Ljusslingan speglar de små sakerna som är bra, som jag inte tänker på när jag mår såhär. 

Jag vet inte vad jag ska använda för ord för att beskriva hur jag känner just nu, men ensamhet, rädsla, ångest är bra ord som någorlunda beskriver det jag känner nu. Jag vill bara låta tårarna rinna.. 

Min mamma har kommit på mig, hon märker jag inte mår bra. Jag har försökt dölja mina känslor hemma, överallt, dolt de för allt & alla... Men varför? Jag vet inte.. Antagligen rädsla, rädsla att inte bli förstådd, inte bli tagen på allvar... Varför blev det såhär? Jag vet inte, men det känns som jag har svårt att acceptera det.. Eller ja, jag har levt med det ett bra tag så... Äh, jag  vet inte vad jag ska säga. Det är så svårt att sätta ord på det här. Det enda jag vet är att jag känner mig liten och svag. Jag är rädd, men jag vet inte för vad... 

Jag saknar ord, men ja... Det är väll bara att fortsätta framåt